snart lider året mot sitt slut. Ett år fyllt av det ena och det andra. Året då vi startade denna blogg, året då Annika typ avslutat sin bibliotekarieutbildning, året då Lovisa med familj flyttade från storstan till bonnvischan. Året då vi svor över att sverigedemokraterna intog riksdan, året då vi återigen gladdes över en ny Håkan-platta, och året då vi krisade och var lyckliga om vartannat.

januari 6e januari, startade vi denna blogg. Efter en hel del trassel och sudd, fick vi igång sidan och mailen och lite enkelt layoutande. Ett inledande inlägg om Annika och ett om Lovisa innan vi kickade igång bloggen.
Lovisas familj letade hus och svor över nyrenoveringar. Annika visade prov på husmoderlighet och var som vanligt lite nostalgisk.

I februari gjorde Annika ett hemma-hos-rep hos fina Maja och Lovisa åkte med storungen på barnvänlig kryssning och firade alla hjärtans dag på vinden.

mars Lovisa med familj flyttar från storstad till visha.
Och målade, slipade, putsade och fejade järnet. Annika gick på 4H-gård med ungen och åkte till hemstaden för att bli, just det, nostalgisk.

april är månaden då Annika kommer ut som lycklig! Och påsken firar vi naturligtvis traditionsenligt tillsammans.

maj Annika funderar mycket över skåp och döden och målar galet rosa! Lovisa tillbringar ännu ett år på Wärstamarknad!

juni älskar Lovisa sitt sommarjag, och vi itsallvintage-crew åker på Roadtrip.


juli Annika tycker juli är den bästa månaden och Lovisa byggde ett hörnskåp.

augusti besökte Lovisa Lata Pigan och bjöd på ett reportage därifrån. Och Både vi fick besök av reporter och fotograf i våra hus.

september Hösten går sin gilla gång. Annika smygpropagerar inför valet och Lovisas familj installerade en värmande kamin i gjutjärn.

oktober publicerades Roadtripps-reportaget i tidningen Klassiker. 
Lovisa byggde ett väggskåp. Annika fyndar galet bra på loppis.

november sprang lovisa på ett stort gäng med utemöbler från förr och Annika äter chokladtårta och våndas över att allt är så fult!


december Annika ordnar julfint på en pisskvart och Lovisa... Vi ordnar en liten tävling om vår musiksmak och alla svarar rätt!



MED DETTA VILL VI ÖNSKA ALLA VÅRA LÄSARE ETT GOTT NYTT ÅR!!!


vi ses nästa år...

kram
/Lovisa & Annika

Jo ungens! Ville bara tipsa om att Stina Wirséns underbara Vem-böcker finns som små filmer och kan beskådas av stora och små på SVT-play, här! Min unge älskar dem, vi ser dem om och om igen. Den fenomenala berättarrösten görs förresten av Gunnar Bolin, känd radioprofil. Underbart som sagt!

/Annika & ungen

Jaha, då var det dags för nytt år snart igen då. Och denna gång blir det inga nyårlöften från min sida. Nyårslöften gör mig nämligen bara besviken och full av självanklagan. Iår ska jag istället lova några saker som jag INTE kommer att göra år 2011! Det är mycket lättare att hålla sådana löften, tro mig.

Jag kommer inte att börja äta kött igen. Har inte ätit kött sen jag var 18 och lär aldrig göra det igen. Ett lätt löfte att hålla år efter år.

Jag kommer inte att skaffa hund. Någonsin. Det kan jag lova. Hundar luktar illa och behöver rastas klockan 6 på morgonen. Aldrig säger jag.

Jag kommer inte att börja träna regelbundet. Ah, så skönt att lova sig själv det. Jag har ALDRIG lyckats med det under mitt 32-åriga lilla liv och kommer med allra största sannolikhet inte lyckas med det nästa år heller. Träna oregelbundet är min melodi!

Och jag kommer inte att ta körkort. En del personer skall icke köra bil, jag är en av dessa personer. Tror jag. Jag får se till 2012.

Vad ska ni INTE göra nästa år?
/Annika

ska jag få rå om och umgås med i en månads tid. För nu är det dags för en restad föräldraledighetsmånad.
Jag ska snusa de extra mycket i nackarna och krama dem i tid och otid. För snart är de femton, sjutton, hemifrånflyttade.






Mina älskade två. Mina älskade små.

/Lovisa

Den här tiden som jag varje år har så svårt att tycka om. Det är rörigt efter jul. Tomt i plånboken och extra kvartalsräkningar hånar oss högljutt. Och så tröttheten efter juldagens partaj och småångest inför stundande nyårskalas. Kunde det inte vara lite längre mellan jul och nyår. Så man hann vila upp sig, nyktra till och fylla på plånboken lite. Men icke.

Nåväl. Julen kom och gick förbi, i ett nafs. Vi hade traditionellt firande i huset vårat. Ett gäng släktingar på besök. Den yngste, endast en månad gammal. Julklappspapper i drivor. Alldeles för mycket klappar till storungen, i år igen. Jag, fick ett bilbatteri, till en bil jag önskar döden. Men visst, den tar mig till jobbet de tre dagar jag har kvar innan en månads föräldraledighet. Jag ska inte klaga.

Det är mörkt ute, klockan är bara fyra. Men det sägs att det blir ljusare nu, om än sakta.

/Lovisa

Vi vaknade till en vit och kall julafton. Mycket att göra, visst. Men jag gillar det ändå... Morfars julgransfot på stolen och röda halsband pryder grankvistarna. Jag har målat en tavla med skoltavelfärg och hängt dit kritor på ett rep. Jag skrev mitt och Robbans namn.... men senare på kvällen dök det upp något mer på tavlan. - Jag sover liksom också här inne, flinade sexåringen, som är en ständig inventarie i vår säng, så jag suddar inte.


Dukat och donat. Rutigt och en nedrans massa paket. Ett loppisfyndat och ommålat dockskåp med ordentliga trämöbler till ettåringen. Det kommer göra honom både glad och sysselsatt. Och kanske... kanske låter han storebrors dockskåp vara...

l

Och i legokrubban har det hänt grejjer...


God Jul

Önskar Lovisa

Idag har jag slitit med julkrubb. Allt utan djur, förstås.

På menyn:

Vego-Jansson med kapris och inlags squash

10 potatisar (strimlade)
1 hackad gul lök (+ scharlottenlök för extra smak)
1/2 burk kapris
örtsalt
vitpeppar
grädde

Här i potatis, inlagd squash, lök, kapris, örtsalt och peppar i en form. Blanda kaprisspaden med grädden och häll på så att potatisen täcks. In i ugnen 1 timme, 180grader.

Blomkålsgratäng med osttäcke

sharlottenlök
blomkål
grädde
timjan
citronpeppar
dijonsenap
riven ost

Hacka sharlottenlök. Blanda blomkål och löken i en form. Häll på grädde med citronpeppar, timjan och lite dijonsenap. Lägg på ett täcke av ost. In i  ugnen 40 minuter, 200grader.


Grönkål i grädde
grönkål
buljong
smör
grädde

Koka grönkål i vatten med buljong. Stek den sedan i smör. Häll på grädde och krydda. Koka upp.

Cheesecake

Häll i ägggulor i en bunke och vitorna i en annan. Strösocker och vaniljsocker till äggulorna.

Vispa äggvitorna till skum.

Vispa äggulorna och sockret till pösig smet. Blanda ner philidelphiaosten och vispa på lägsta hastigheten.

Vispa grädden. Och rör ner den i äggul-philadelphiaostbunken. Rör ner de vispade äggvitorna. Pressa lite citron och hä i rivet citronskal.

Krossa 5 digestivekex och lägg i botten av formen. Häll på smeten och avsluta med resten av kexen. In i frysen. Ta in en halvtimme innan servering.

Rödbetssallad
potatis
rödbetor
inlagd gurka
creme fraishe
majonäs
pepparrot
persilja

Koka några potatisar. Hacka rödbetorna. Hacka inlagd gurka. Blanda creme fraishe och rödbetsspad och lite majonäs och pepparrot. Krydda och rör runt. Hacka ner lite persilja. Garnera med några hela rödbetsskivor och härlig persilja.


Inlagda champinjoner och rödlök
Gör en inläggning enligt ättiksflaskettiketten. Stoppa ner i burken vad du tycker om. Jag blandade rödlök, persilja och morotsslantar. Yummie!




/Lovisa

Vi bygger sandslott säger ungen. Det är klart säger jag. Fast det är ju lego han menar. Men sandslott låter så fint. Så här mitt i vintern.

/Annika

För exakt 10 år sedan hade jag precis ärvt och flyttat in i huset som jag fortfarande bor i. Min mamma hade varit död i tre år och så var det med det tyckte jag. Jag var 22 år gammal och den sämsta husägaren i Sverige. Jag tyckte om öl och vin och cigaretter och att inte tänka för mycket. På Kvarnen och Carmen och Indian Star sköljde jag ner sorgerna med alkohol och utbytte djupa babblande livstankar med min fina Lovisa och de andra vännerna. Lovisa ja. Vi som bara känt varandra något år då men ändå ett helt liv. Vi shottade ledsamheter vid bardisken och skrattade åt allt, var fräcka i munnen och gick på efterfest efter efterfest efter efterfest. Kanske krossade jag något hjärta. Mest krossade jag nog mitt eget. Tänkte att livet skulle vara så. Dramatiskt. Uppslitande. Och alltid alltid alltid försöka ha roligt, vara på jakt efter något annat att göra.

Klart jag är lite så där nu med. Lite sorgsen och fortfarande på jakt. Men ändå någon helt annan.
/Annika

Alltså hallå. Jag var nyss i ett stort köpcentrum för att köpa den allra sista klappen och herregud så mycket stressade sura människor och gråtande barn som blir överhettade i sina overaller och till slut däckar i barnvagnarna av tristess. Och alla köper köper köper. Allt och inget och kanske blir någon glad av just det där i julklappen, men för det mesta köps det ju bara för att. För att julklappar ska man ha på julafton och framförallt barnen ska ha ett ton annars är det något fel.

Jag vet. Man blir lätt moralisk när man börjar fundera på sånt här. Men jag kan inte hjälpa att tänka att de flesta barn nog skulle uppskatta lugna och sällskapliga föräldrar så här i ledig juletid istället för de tröttstressade monster föräldrarna förvandlas till när de ska ut på klappjakt. Och vilken unge tycker att det är kul att svettas runt i en affär med en obstinat farsa som skriker åt en att SITTA STILL annars blir det minsann inga julklappar. Ungen borde fan svara: nej men då vill jag inte ha några jävla klappar, vi kanske kan gå hem och UMGÅS istället???? Jobba en eller några dagar mindre och skippa de dyra klapparna gubbjävel så att vi kan hänga istället!

För det är ju vi som lär barnen att på julafton får man massor av julklappar. Tänk om vi skulle lägga den lediga tiden på att köpa lite färre klappar och istället just hänga med våra nära och kära. Kanske laga mat tillsammans, spela spel och PRATA. Jag vet, det låter präktigt, men tänk på´t bara.

Jag har iallafall garderat mig i år för jag har väldans lätt att hamna i den där julstressen. Jag har köpt nästan alla klappar på nätet (Tradera till exempel var toppen!) och så fick det bli några loppisklappar. Ungen är dessutom för liten för att fatta julgrejen så han får inte så mycket. Så nu tänkte jag mest ligga på sofflocket fram till julafton (jag har tagit ledigt i två veckor!) och njuta av julmyset jag fixade på en pisskvart och om jag orkar ska jag laga lite smarrig veggo-julmat tillsammans med de fina julgästerna. Och jag och ungen ska se klart alla avsnitt av Kaspar i Nudådalen och äta frukost framför TV:n och fisa runt i pyjamas ända till klockan tolv och sen gå ut och hoppa i snön. För jag tänker att det är just de sakerna som ungen kommer att minnas sen och inte om han fick ett jäkla lasersvärd av tomten (en mening jag lär få äta upp om några år kanske, när ungen ligger på golvet och gråter just för uteblivit lasersvärd i julklapp... Jävla morsa alltså!).

Och på bilden: det så kallade sofflocket som jag ska nöta i veckan!

/Annika

Ja det gjorde man ju när man var liten. Ni vet, man fick en 50-öring per pantburk. Nu för tiden samlar jag på andra burkar, så som säkert ett flertal av er läsare. För på bra loppisar finns det så många. Fina. Stora. Färggranna. Vackert nötta. Och sablarns billiga. Sen så får man ibland en fin burk eller två av någon snäll släktning som hajjat att man gillar de där gamla burkarna. Så jag har blivit lite av en omedvetet medveten samlare. Tänker att en hel drös av mina gamla burkar ska få stå i det gamla skåp med glasdörrar som jag bara KOMMER ATT HITTA INOM KORT PÅ LOPPIS! Jag känner det på mig, att snart kommer det att stå där, mitt drömskåp, lite gömt bakom något gammalt IKEA-skåp och bara vänta på mig. Återkommer om detta!

/Annika

och jag suktar bland googlebilder jag funnit...


Jag tänker inte betala några större pengar för möbeln. Dels för att jag inte har fullt i plånboken och dels för att jag vet (av erfarenhet) att sofforna inte har så lång livslängd. Förr, satt man inte i sofforna så mycket, men redan när en tvåbarnsfamilj sittande sett ett par avsnitt av Ernst eller bolibompa, kan jag tänka mig att tyget ledsnar, lite granna. Så jag letar efter ett fynd...

Soffan ska se ut nånting så där... men drömmen är att den ska vara med mustigt turkost sammetstyg. Jag har ju tänkt att jag själv kan klä om den förstås...

/Lovisa

Musikhjälpen, fantastiskt bra initiativ. En vecka att glädjas och beröras av människors givmildhet och solidaritet. I år för kampen mot handeln med barn. Men varför är det bara den vanliga människan som visar sin fina omtanke.

Vi hör en sjuåring skänka hela sin månadspeng, 200 riksdaler. En hel månads inkomst, det vill säga. Medan en politiker suger åt sig äran och prisas för att ha skänkt en dagslön. Minns grabben som skänkte sin knegarlön på 18000, medan storföretag får goodwill efter att ha skänkt ett par tusenlappar. I proportion är det ynka pengar, de välbärgade skänker. Medan svenssons delar med sig av sitt redan lilla.

Robyn ställer upp och spelar (får för det publicitet förvisso, och säljer bergis några extra skivor) och så skänker hon en gammal jeansjacka. Designad, bergis skitdyr, men den har säkert heller aldrig varit en utgift för Robyn.  Uppoffrande? Eller är det faktiskt så att den som vinner jackan på tradera som, är den givmilda. Den som cashar ut pengarna. Inget ont mot Robyn (hon är ju grym!!), men när man vänder och vrider på det hela, så verkar det ändå ganska snett....


Vissa goda chefer berättar stolt att de istället för att ge de anställda en julpresent, skänker pengarna till Musikhjälpen. Givmilt? Nej, bara ett annat sätt att göra av med pengarna. Det är inget som märks på företagets konto, eller vinstmarginal . Det gynnar inte arbetaren (snarare drabbar), men ackväl företagets goda rykte och reklam. Är det inte lite snett alltihopa?


Nej, fram med plånboken alla pampar och höginkomsttagare.
Och bravo Petter, för ditt VD-insamlingsinitiativ!
/Lovisa

sovrumsgolvet. Visst, jag tyckte nog att det mörkt bruna var varmt och fint, men jag bara kunde inte låta bli att måla om det, när jag fick en stund över.

Och jag vet, det är så nedrans populärt och inne med "ljust  och fräscht". Ljust och fint. Men, jag tror nog att sömnen kan bli bra av det ljusa. Kanske.. Åtminstone lugnet i huvudet. Lite pinsamt är det, att följa en trend, men det kanske går över, jag kanske målar om golvet nån gång.





hela processen igen dammsugning, tvättning, dammsugning, målartvätt, slipning ( så en av tre billighetsslipar bröjade ryka och lukta funky), grundmålning och lackning två gånger. Tre dygn skulle det väntas innan belastning. Men jag kickade fram kalendern lite och fuskade en dag.

”svenskarna inreder allt mer för att det är enklare att slå ut en vägg hemma än att ta tag i andra saker i sitt liv, det ger en känsla av kontroll. Vi bor istället för att leva helt enkelt.”

menar Schyffert och Lindström, och jag är beredd att erkänna. "I´m a sucker för mitt hem och alla tingestar jag samlar på mig". Och visst fan är det fräscht med vitt. Fast jag skäms över att bry mig om sånt här skit när världen svälter och krigar och terroriseras höger och vänster..... Och så vill jag se pjäsen...



















Lampan ska sitta i normens mitt, men med ett gammalt hus kommer också fantastiskt gamla sladdar och kablar. Och när kablarna i taket frasade och fräste, och gav mig (och grannen) en nedrans stöt, så får den vänta lite med att bli hängd... Och den ska se ut så, därav det speciellt inhandlade storklotet. Nu när elen krånglar ska den nog få prydas med randig tygkabel också....


Ett stycke julskjorta till min fina kusins lilla nyfödda, Marlon! På julafton ses vi. Fina ni!!

/Lovisa

---

Ljust & fräscht har premiär i januari på Berns salonger i Stockholm. Showen ska handla om 00-talets inredningshysteri, om vår strävan efter det perfekta boendet.

Jag fick syn på en väns statusrad på facebook idag. Där hon utnämner följande låt som en av världens bästa. Då bara måste man ju lyssna på den. Och då bara måste den ju vara bra...

Här bjuder vi på tre favoriter var. Vems är favoriten, Annikas eller Lovisas? Kan ni gissa?
Och vilken är din favoritlåt? Berätta för oss!

Någon av oss är barnsligt förtjust i Dancing in the moonlight med Thin Lizzy.



Och någon älskar New birds med Arab Strap och dör nästan av nostalgi.


En av oss älskar att lyssna högt på Non Je regrette rien med Edith Piaf.



En av oss blir tårögd och höjer volymen till  Joy Divisions Love will tear us apart.


Och någon tycker att If you go away med Dusty Springfield gör alla andra kärlekslåtar överflödiga. Nästan i alla fall.



Och till sist har någon av oss gråtit till Fade into you med Mazzy Star en miljard gånger och några till.



Vilken låtlista det kan bli, med en herrans massa människors bästa låtar...

Vilken är din?

/Lovisa & Annika

Det ser väldans kallt och kyligt ut i jämförelse, om du tittar på efterbilden och förebilden. Med varm morgonsol mot kall eftermiddagssnöyra. Men det är inte tanken. När golvet är färdigmålat ska jag också visa en bild på reslutatet av ungens rum som såg ut så här.





/Lovisa

Som ni kanske hajat så är jag lite lat och dessutom lite slarvig av mig. Så när jag ska fixa julstämning här hemma vill jag att det ska ske snabbt och vara så enkelt som möjligt. Men det ska bli fint också så klart!

De här små tipsen är till alla er andra latmaskar som också vill ha lite julfint snabbt:

Köp några grenar tall eller gran och tryck ner i en fin vas. Jag satte ner vasen i stor fin loppisfyndad (vad annars!) kakburk och det blev galet fint. Dekorera sen med finaste julpyntet och klart! Sprider god doft och garanterad julstämning på mindre än fem minuter.

Häromdagen satte jag mig ner och fixade enkla fina små hjärtan till min lilla tall-konstellation. Med hjälp av små hjärtformade pepparkaksformar klippte jag ut just hjärtan i de finaste papper jag hade hemma. Man kan gärna använda lite tjockare mönstrat papper, det blir enklare då, men vanligt inslagningspapper funkar såklart också. Jag valde ett hjärtigt rödvitt papper och ett blått med snöflingor på. Klippte alltså ut små hjärtan och limmade sedan ihop två och två med en svartvit lite grövre tråd mellan.

Sen kan man hänga på de finaste julkorten på en tjusig tråd! Jag hängde mina ovanför en dörr där det även råkar finnas en skimrande ljusslinga och det blev extra fint. Ljusslingor är för övrigt julstämnings-spridare i sig så ett tips är att köpa på sig en hel bunt och sätta upp lite här och där.

Japp, det var det. Julstämning på en pisskvart alltså!
/Annika

Hej Annika!

Jag älskar dig!

Nej oj, nu kanske du blev rädd. Det är klart, jag känner inte dig, så älskar DIG gör jag ju inte. Men din musik och din norrländskt förtrollande röst och allt smart du säger på konserter och intervjuer. DET älskar jag.

Jag tror vi skulle kunna bli bra vänner du och jag. För vi är nog inte helt olika. Förutom att vi heter Annika båda två så är vi typ lika gamla, kanske lika långa (ser ut så iallafall), verkar gilla samma musik, har samma klädsmak, kommer från medelstora norrländska depp-städer (fast du pratar fin-norrländska och jag pratar ful-norrländska), en del tycker nog att vi är typ snygga (och en del absolut inte!) och så verkar du också ha ångest över massa saker. Precis som jag!

Så ta min hand. Eller vad fan man nu säger. Jag tror det blir bra det här, du och jag. Vi ses!
/en annan Annika

jag har plöjt och strykit under bok efter bok. Suttit på föreläsning efter föreläsning. Analyserat makthierarkier, diskuterat normer och vänt och vridit på konstellationer. Jag har inmundigat mig en massa tankar och vinklar. Jag har rakryggat klivit fram med ambitioner och brinnande vilja att förändra och göra skillnad. Med visionen att förändra världen.

Jag har mött motstånd. I det stora och i det lilla.  I samhället, på arbetsplatser, på Ica, på TV...

Jag har förlorat orken och tron...ställt böckerna på hyllan. Kastat överstrykningspennorna. Bläddrat förbi notiser om föreläsningar...

Jag har tappat tron på att det i överhuvudtaget går att förändra. Ibland känns det som skitsamma, när ifrågasättanden avlöser varandra. När folk överallt tycks stå enade om sakernas tillstånd. "så har det alltid varit, så ska det förbli"...

men så springer jag på Maria Svelands artikel om en ny TV-serie. (som jag förövrigt inte sett, men såklart nu måste se...) Jag blir glad och inspirerad av hennes läsning av serien. Hennes kritiska analys. Jag blir taggad och elden i mig som slocknat, fräser lite. Jag vill inte hålla käften, vill inte vaggas in i tystnad i normens bur.

så Tack Maria, för syret du gav...

i morgon kollar jag in nåt avsnitt av serien... och sen ska jag återuppta mitt bråk!

/Lovisa

Rasister, homofober, bomber och granater. I världen dagligen. Varje sekund. Våldsbrott, övergrepp, mobbing, gatubarn, hemlöshet, trafficing... En nedrans massa bedrövligheter världen över.

Men så finns det gobitar. Som att se människor med civilkurage, människor som samlas och manifesterar över orättvisor och fruktansvärdheter. Människor som engagerar sig och står upp för de som har det värre. Som säger ifrån, sätter stopp, som agerar. I det stora och i det lilla.



Och så har vi musikhjälpen. Sex dygn av sprudlande engagemang, i år med knyten näve emot handel av barn. Gustav Adolfs Torg i Malmö. Martina Thun, Jason Diakité och Nour El Rafai. En favorit från morgonpasset i P3, en fin och klok Jason och fantastiskt vackra och roliga Nour.



Människor bara öser ifrån sig kärlek under veckan som går. Det kanske inte förändrar världen, men ack ens syn på världen och människan som fenomen. Sändningarna boostar ens syn på människan som god. Och gåshud och tårar gör mig lycklig inombords. (om så bara för stunden)
Jag minns förra året då en man skänkte hela sin lön till Musikhjälpen. tänkvärt är att det var en grabb med en lön på 18000kr).Människors godhet avlöser varandra under veckans gång. Och jag, som har så svårt att se på TV, sitter ändock som klistrad framför livesändningarna på nätet. Passar sig perfekt att sambon min är på kurs, vilket gjorde att jag fick "ta" en veckas föräldraledighet med lillungen. Likt mansgrisgubbar som tar föräldraledigt under jaktsäsongen, blev det Musikhjälpsveckan för mig.

Vilken låtlista det kan bli, med en herrans massa människors bästa låtar. Messa in din önskning! Det ska jag göra! Stora ungen min har önskat Håkan Hellström, med Kom igen Lena. För våra ungars skull!

---

---

Så här önskar du en låt via SMS/MMS

Inled med hur mycket du vill skänka
50, 100 eller 200
skriv sen låt, artist och motivering
och skicka till 72 999

/Lovisa