På hösten dignar vår trädgård fullkomligt över av päron och äpplen och i år även massa härlig persilja. Det finns alltid mer än vad både vi och våra vänner kan ta till vara på så jag har sedan några år tillbaka börjat ställa ut en låda på trottoaren med frukten och en lapp som säger "Varsågod!". Det blir snabbt länsat och vi blir glada över att slippa åka till tippen med massa, i onödan förfallen, frukt. Ibland lägger folk små lappar med små ord som ett enklet "tack" och förra året till och med "Vad glad jag blev!". Ibland ser jag små förskolegrupper vandra förbi och de tar girigt för sig, så underbart, och tanten med rullator, som jag så gärna skulle vilja fråga hundra frågor om "förr i tiden", tog faktiskt ett päron idag och vinkade över grinden. Jag blir så glad. Och jag hoppas att de som tar frukt också blir det.

Det är något med det där. Att dela med sig av det man har mycket av. Att inte behålla allt för sig själv och tycka att andra minsann ska betala för det. Det gör gott att dela med sig.

Snart är det val. Vilken slags politik jag kommer att rösta på låter jag vara osagt, men ni kanske kan gissa...
/Annika