jag är rätt disträ de här dagarna
jag umgås mest med Maj. Jag promenerar och far runt i solsken och ler.
jag gråter och nyser men älskar och kommer aldrig sluta älska...
jag minns en högstadielärare som gav oss läxa över ett sommarlov att ligga på en gräsmatta med ett grässtrå i mungipan....
varje sommar sen dess har jag gjort så. Och det är då livet känns så jävla fint!
/Lovisa
Kommentarer
Trackback