barfotafötter, pedikyr & sköna maj lyser röd

Hur kan jag ens tänka tanken att betala pengar för pedikyr och få mjuka fossingar när jag kickar av mig skorna så fort jag får chansen. Och då jag ideligen trampar runt, på och ibland kottar och kvistar, jord och gräsmattor, spik och smuts. Och som tvingas pilla bort ett och annat häftstift ur mina trampdynor. Det är nog inte meningen att göra mina fötter barnsligt bebismjuka, de är nog inte ämnade för sånt. Arbetarfossingar tror jag bannemigminsann. Och idag slår jag ett slag för alla arbetare. Dagens och förr-ets sådana. I gruvor, industrier, äldreboenden och skolor, här och där, i utomlandet och inomlandet. Och för solidaritet (typ det finaste ordet jag vet!) och medmänsklighet och för klasskamp och feminsm. För allas lika värde och för det vackra med välfärd. För oss och för dom, för mig och för dig. Upp till kamp alla fina!
/Lovisa
Det här med fötter, jag älskar att gå barfota. Så fort det blir lite varmare kickar jag av mig strumporna och sätter inte på mig ett par förens det blivit oktober.
Jag har dock kommit på att jag måste fila lite på dom så folk inte blir rädda för dom.
Men det låter inte som du behöver göra nåt sånt som går barbarbarfota. Själv stoppar jag in dom i ett par tofflor.
Visst är det skönt att gå barfota men glöm inte
solskydd.Jag har precis opererat bort ett malingt melanom på foten.Kan inte minnas att jag någon gång har bränt mig i solen för jag har skyddat mig med kläder, men inte med strumpor.
Skriver inte för att skrämmas bara för att varna.