Varför provocerar hen som överdrivet?
Men ack vad det provocerar...
- Kan inte barn få vara barn?? utbrister vuxna förståsigpåare argt. - Ska alla bli likadana? spyr man ur sig oroligt. (Som att hela gruppen: med snippa är likadana medan hela gruppen: med snopp är en homogen samling.) Och vad är det för fel på att det finns pojkar och flickor? Och visst är väl genuspedagoger och andra feminister helt galna och överdrivna!
Inledande får vi läsa:
”Till luciafirandet skrev vi faktiskt om ”En sockerbagare”, ”Han” blev istället till ”Hen”
Och jag tycker om det. Jag är förtjust i hen, det öppnar upp och vidgar så mycket. Språkligt, men också i det vardagliga samtalet. Jag skulle dock gärna stryka ordet faktiskt i meningen, då jag inte ser omskrivningen av sången som så exeptionell, utan bara "på tiden".Förskolan väljer gärna böcker med ensamstående föräldrar eller samkönade föräldrapar.
"– Heterofamiljsböckerna får de ändå överallt. Det kan verka överdrivet, men vi måste hela tiden vara en motvikt till ett könssegregerat och konservativt samhälle".
Och det där överdrivet är ett sådant besynnerligt ord, när det kommer till bedömningar av normifrågasättanden eller queera sätt att läsa verkligheten. Visst han är bög, men måste han vara så överdriven??? Blonda, plastikopererade kvinnfolk är bara extra mycket kvinnor. Men en kvinna som inte rakar sig och som kanske vill bära kavaj...överdriven...inte sant?? Kan hon inte vara lesbisk men ändå se ut som en vanlig (riktig?) kvinna?? Måste hon vara så överdriven?? Ni känner igen tugget.. Det gäller att ordna sig och ställa sig rakt i ledet. Inte sticka ut eller ifrågasätta.
Varför provocerar det att förskolan ratar traditionella böcker? Varför ser vi det bara som påverkan om det vi sysslar med är utanför normen. Varför ser man inte att vi "prackar" på ungarna heterosexualitet med det explosionerande heterobombardemang som tidningar, TV, reklam, förskolor sysslar med? Att det ideligen pågår påverkan på våra barn? Varför är det så svårt att få upp ögonen för den dagliga "heterosexuella hjärntvättning" som vi människor utsätts för? (liksom att det ses som ett bestämmande över ett barn då ungen äter vegetarisk mat, medan köttätande inte anses vara ett beslut från föräldern.... inom normen.... inget val eller påverkan...jag ser båda som aktiva val och återkommer bergis till detta i ett annat argt inlägg....)
"Men jag behandlar i allafall barn som barn ", hör vi förskolepedagoger i kör, medan de ropar - Stopp åt en pojke och berömmer en flicka att vara duktig då hon hjälper fröken att duka av bordet. -Lilla gumman har du ramlat, kom så kramar jag dig. - Upp och hoppa där borta, det va inte så farligt! -Vilken sööööt tröja du har. - Va fiiiin du är. - Vilken tuff bil, va stark du är. Låt för guds skull inte ungen leka med dockor, då kan han bli bög! Och sitt som en flicka på stolen, inte bresa sådär.Det handlar inte om att vi ska bli likadana, vi människor. Det blir vi aldrig. Lika lite lika som gruppen kvinnor är, lika lite lika gruppen svenskar, invandrare, män, hundar, direktörer, fröknar....... är.
Kan vi inte istället ge våra barn hela spektrat möjligheter och handlingsutrymmen i livet, istället för att begränsa dem till den halva som anses normalt för deras biologiska kön. Är det så farligt att inte poängtera ungarnas kön i allt de gör och borde göra? Är det så förbaskat omöjligt att vi i förskolesamlingarna inte sjunger om han hela tiden..? Är det fara för livet om en pojk vill leka med dockor och bära kjol, utan att för den delen inte ha en snippa därunder?
/Lovisa
"Fröken, Genuspedagog, rödstrumpa, vegetarian, dreadloksbärare........, ni vet så JÄVLA överdriven på alla sätt och vis...."
Kanske för att heterosexualitet trots allt ÄR det normala? Sorry, men sist jag kollade siffror så var ca 10% homo- eller bisexuella. Det gör heterosexualitet till det normala. Det är också det i särklass mest praktiska när frågan kommer till familjebildande.
Det som "prackas på" barnen är metoder och värderingar som bygger på instinkter och hundratusentals år av uppfostran. Det finns goda anledningar till varför i princip alla mänskliga kulturer i världens historia samt alla djurraser har beteendeskillnader mellan honor och hanar. Att det är skillnader i uppfostran är det mest naturliga som finns - det har sina rötter i överlevnad och utveckling.
"Hen" provocerar nog delvis därför att det i svenskan är oartigt att hänvisa till människor som neutrum. Det är lika oartigt som att kalla någon för "det". Man blir som en pryl, mindre värd än en människa.
Tänk om vi skulle våga att se det normala som enbart vanligt...
Vad sägs om att inte göra de som inte följer rådande normer till avvikare och "fel"?
Va sägs om att följa läroplan och skollag?
”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar
liksom de krav och förväntningar som ställs
på dem bidrar till att forma flickors och
pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt
och manligt. Förskolan skall motverka
traditionella könsmönster och könsroller.
Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma
möjligheter att pröva och utveckla förmågor
och intressen utan begränsningar utifrån
stereotypa könsroller.”
Va sägs om att inte exkludera och frysa ut de som faller utanför normens hårda grepp?
Va sägs om att skippa snacket om djur och gilla läget med människors val och beslut och sätt att leva...?
Lovisa
Precis som du saknar jag ett ord som är könsneutralt när man talar om "människan". Att säga "han eller hon" är knappast särskilt smidigt varket i tal eller skrift. Oftast medför det att man omedvetet talar i gamla mönster som är präglade av de traditionella könsrollerna. Att sjunga om att sockerbagaren är en "han" ser jag inte som ett sådant stort problem, men allt det andra du skriver om, är då himla upprörande. Det här med att "barn skall få vara barn" är ju just det du förespråkar... att man skall få vara fri i sinnet, se omvärlden med nya ögon osv... att få bilda sig en egen uppfattning. Att inte bara per automatik lära sig "hur det alltid har varit", som för övrigt må vara det klenaste argumentet i världshistorien.
Tack och lov tror jag utvecklingen går framåt även i världen utanför förskolor som Egalia. Tempot är bara lite långsammare? Vår syn på könsroller är ju inte densamma som våra morföräldrars. Inte ens föräldrarna kanske delar våra åsikter. Det tycker jag är betryggande... om man nu tror på evolutionsteorin om att allt utvecklas till det bättre.
Tack Lovisa! Kunde inte uttryckt det bättre själv!
nej, det är inte sån stor grej att vi sjunger om han i barnsångerna...
men, när också majoriteten av sagor (förutom några skönhets-sagoprinsessböcker, visst det har kommit fler aktiva flickor i huvudrollerna, och det absolut på god väg...) har pojkar i huvudrollen, då vi alltsomoftast benämner djur som han.. när vi lyfter manliga/pojkiga egenskaper som bättre, och då mannen är norm... en pojkig flicka, en flickig pojk,...vem har det lättast.,?
då... gör det inte så mycket att sockerbagarn kan få vara tös, eller hen, ibland...
förstår du min poäng..
Det värsta är att synen på könsroller/genus inte alltid är mer öppen hos den yngre generationen? Jag upplever att det har med kunskap, intresse och helt annat att göra med, än ålder..
tack kattis! =) tack själv!
Lovisa
Jag håller med dig, och jag tycker det det var väldigt bra skrivet, det kanske inte framgick av min tidigare kommentar :) Men som du säger, så har intresset givetvis mest med kunskap och intresse att göra, och JAG tror att kunskapen faktiskt blir större med tiden. Trots att det finns undantag överallt. Det värsta är ju alla som känner sig så hotade av denna kunskap, som även jag ser exempel på varje dag, även bland människor i min ålder. Det är ju så lätt att vifta allt åt sidan och nervärdera det där "överdrivna" som känns lite hotfullt(?) eftersom det inte är bekant.
Ligger här och skrattar för mig själv, för allt du skriver är så klockrent!!!! Bara önskar av hela mitt hjärta att samhället kommer bli oberoende av kön, det skulle bli så mycket bättre då och många skulle ha det så mycket bättre. Tack för din text, spridd den.
