Veckans fem bästa

Annika gav oss veckans fem finaste, jag tänkte delge er min veckas fem bästa. Liksom det som fått upp mungiporna allra mest under veckan som gått.

  • Att vi har fått nys om ett litet hus. Väntar på att få komma på visning IRL och få smeka dörrkarmar och spana in kakelugnen, för att se om det passar oss. Har än så länge bara smygkört ( i dubbel bemärkelse) förbi det tre gånger. På håll ser det bra ut. Klinkers kan man gå loss på med någon slags kofot och folk skänker gamla kök på Blocket…         Återkommer om detta..

 

  • Att jag fick chansen att leka trebarnsfamilj då Annika och Tobias lilla barn kom på besök. Fantastiskt go unge. På en skala mellan ett och tio bär ungen en tia charm och en nolla besvärlighet. Vilken dynamik det blev med tre ungar. Och eftersom jag spelar i heteronormens tvåförsörjarpjäs, så blir det mer rättvist om ungarna är fler än oss vuxna. En mer rättvis match liksom. Det var vi vuxna som var i minoritet. Jag säger det igen, ”tre måste vara det nya svart!” Men funkar det med tre ungar och två vuxna i en Amazon? Måste kanske överväga skilsmässa eller att nöja mig med två.

 

  • Jag har fått ny lust att fotografera! Det har legat i koma ett tag. Men nu är jag där igen. Kameran med mig all the time. Och jag gillar det så satans mycket. Jag har också fått lusten att skriva. Och inte bara de akademiskt ordbajsande texterna som jag måste spy ur mig för genusdistansen från GBG universitet. Utan flowet att skriva personligt, enkelt, argt, glatt, lyriskt… Ja ni vet. Minns en inspirerande era på Jakan. Då vi varje vecka hade textsamtal. Vi var mycket kritiska mot varandra och det kändes äkta när man väl fick ros.

min lilla skrivhörna vid fönstret...

  • En banal men ändå schyst detalj är att jag har löst grannarnamittemotproblemet med att sätta upp en spetsgardin i köket mellan de blåvitrutiga. Nu känns det inte längre som att man är på TV så fort man lagar mat eller äter den. Grannarna mittemot verkar nämligen BO i köket och om de inte är nakna så är det i varjefall där. Det är svårt att inte tittat dit och det känns märkligt att vara sedd. Dessutom har det under veckan hängt en massa plåtfolk på innergården som står precis utanför vårat köksfönster. Hur lång tid tar det egentligen att fixa ett staket?

  • http://www.mataffären.se  Det måste ju vara det ultimata att slippa åka till affären och leta varor för att sedan packa upp på det där bandet för att sedan packa ner i kassar, in i bilen, ut ur bilen och in i lägenheten. Nej, med mataffären klickas det och sen dan efter så knackar det på dörren. Ni måste prova mataffärens bröd: Gotlandsgrova! Jag säger bara: Oh my!!!

/Lovisa

 

 


Kommentarer
Postat av: Annika

Åhhh kan inte det där himla huset bli ert nu då!!!! / Annika

2010-01-20 @ 09:35:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

julias vardag

krickelin krickelin

Sammy rose

Sandy in the sky with diamonds

Hanna Hellqvist

Annika Norlin

Extra allt

Fine dage

Johanna VINTAGE

Angle at my table

smilerynker

AprilApril

Isabelles blogg

Doredoris

fingerspitzengefuhl

pellas pärlor

trasselfofs

hannanonien

RSS 2.0