jag kan aldrig få nog av

JUST BREATHE!
 
 
 
 
/Lovisa

terribly dark


Ni har väl inte missat att Frida Hyvönen släppt denna fantastiska låt?? Har jag tur får jag se henne den 4:e augusti på Skeppsholmen här i Sthlm. Jag önskar mig sol och ett vinglas i handen till tack. Kom med mig dit alla fina!

Ha en fin helg!
/Annika

musik på en söndag i mars

Idag tycker jag så mycket om den här. Centrum med Jonathan Johansson. Jag lyssnar om och om igen med lilla i famnen. Och till och med en cyniker som jag tycker att rader som "Snart ska du slita ut ditt trasiga hjärta" och "Snart kommer tårarna i ett regningt Sahara" känns helt okej. Faktiskt riktigt bra. Det finns hopp om dig Annika.


/Annika

Släpp fångarna loss-festivalen fyller fem år!!

Jag är med och anordnar festival för femte året i rad nu på lördag, det firar vi med fina artisterna (ingenting), Idiot Wind (fd Hajen), The Soft Eyes och The Forest & the Trees. All vinst går som vanligt till Amnesty Internationals viktiga arbete för mänskliga rättigheter och jisses vad mysigt vi brukar ha det, så jag rekommenderar verkligen en visit. Balunset startar kl 17 på Tellus i Midsommarkransen, där finns det mat och dryck till schyssta priser, och när partajet slutar där kl 22 drar vi vidare för efterfest på Landet vid Telefonplan. Kom och fira med oss!


Ni hittar ännu mer information om årets festival här och även på Facebook.

/Annika

musik att dö för



Herregud. Det är så bra. Bon Iver. Jag var nära på att börja gråta idag på vägen till jobbet. Lyssnade på Spotify. Och blev så där som man kan bli av bra musik. Fylld av vemod och lycka. Allt på en och samma gång. Det är magiskt.

/Annika

så enkelt som en förfest


"Vals för Anna" är den finaste låten just nu. Tack Anna.


/Annika


Håkan Hellström på underbara cirkus

idag, entrar Håkan Hellström underbara Cirkus i Stockholm. Den, enligt mig, bästa konsertlokalen ever.
År 2000 fick jag njuta en orgasmiskt bra Smashing Pumpkins-konsert som fortfarande toppar min konsertupplevelselista. Men Håkan trängs där på förstaplatsen. Jag hoppas på en toppning ikväll.





/Lovisa

Vi ses på Syket!

Idag lyssnar jag på Syket. De är bra och de passar mig. Som handen i handsken eller något. Låten ovan heter Grillstugan. Såklart. Den här veckan kommer att vara helt galen av stress. För en examen ska jag visst ta. Tjohej. Vi ses på Syket. Nej då. Det blir bra när den är över. Veckan alltså. Ses då.

/Annika


ta hand om Lykke Li

Jag läser en intervju om Lykke Li i senaste Filter. Och jag kommer på att jag är vuxen nu. För jag tänker inte att shit vad hon är häftig Lykke. Som har musiker-hippie-föräldrar, som har bytt skola en miljard gånger under uppväxten eftersom föräldrarna ville flytta hela tiden, som dricker whiskey för att döva och som röker på varenda bild, som bor i öknen i Kalifornien några månader för att plocka upp bitarna av sig själv, som inte verkar ha några riktigt nära vänner, som drömmer om att bli helt självförsörjande på sin konst, som dricker mer whiskey och röker ännu lite mer, som bara är 22 år gammal men har så höga konstnärliga krav på sig själv att hon kraschar mentalt efter en spelning på Way out West förra sommaren, som faktiskt är mer dekadent rockstjärna än många andra.

Nej, jag tänker inte att som henne vill jag vara. Det hade säkert mitt 20-åriga jag tänkt. Nu tänker jag arma barn, vem ger dig en kram, vem stoppar om dig om kvällen och säger jag tycker om dig? Och jag vet. Att jag är vuxen nu. För jag vill ta hand om Lykke Li. Vad fan var det som hände när föräldraskapet drabbade mig?

/Annika

p.s Tryck på bilden ovan så kommer ni till musikvideon till I follow rivers. Jag är besatt.

En dos 80-tal!

Behövde en dos 80-tal idag, mitt i uppsatshärvan, så det fick bli Fleetwood Macs Little Lies, lyssna här, en låt som är rätt bra men kanske lite halvförstörd av spela-80-tals-musik-om-och-om-igen-radiostationerna. Jag har väl aldrig gillat deras musik så där speciellt mycket, men fått upp öronen för några låtar på senaste tiden. Och de är så galet 80-taligt snygga i videon också, tycker ni inte? Lite som Kitty Jutbring men ändå inte...

/Annika

jag vill vara med i ETT band

Och då skulle det vara i Midaircondo. Lyssna på den här galet bra låten. Den har några år på nacken men jag ryser fortfarande när jag hör den. Och så är det ju så satans coola och snygga också! Sen den här bilden togs tror jag att tre blivit två. Tror ni jag får vara med istället?

/Annika

en bra låt

En bra låt. Av Palpitation. I Lost and Died. De spelade förresten på Amnestyfestivalen som jag är med och anordnar, Släpp fångarna loss, för två år sedan. Det självbetitlade debutalbumet finns på Spotify. Lyssna nu. De är fina när de cyklar också, tycker ni inte?

/Annika

mina bästaste låtar 2010

Jag vet. 2010 är så ute nu. Men jag är ju alltid lite sen med allt. Tror iallafall att de här låtarna var de som gjorde mig mest glad/lycklig/ledsen/olycklig 2010. De låtar jag lyssnade galet mycket på alltså. I ajfånen.


The National Sorrow


Blonde Redhead My Plants are Dead


Håkan Hellström Dom där jag kommer ifrån


Beach House Walk in the Park


Hot Chip I Feel Better

Sån är jag.
/Annika

det är knegarn som öppnar plånboken i slutändan

Musikhjälpen, fantastiskt bra initiativ. En vecka att glädjas och beröras av människors givmildhet och solidaritet. I år för kampen mot handeln med barn. Men varför är det bara den vanliga människan som visar sin fina omtanke.

Vi hör en sjuåring skänka hela sin månadspeng, 200 riksdaler. En hel månads inkomst, det vill säga. Medan en politiker suger åt sig äran och prisas för att ha skänkt en dagslön. Minns grabben som skänkte sin knegarlön på 18000, medan storföretag får goodwill efter att ha skänkt ett par tusenlappar. I proportion är det ynka pengar, de välbärgade skänker. Medan svenssons delar med sig av sitt redan lilla.

Robyn ställer upp och spelar (får för det publicitet förvisso, och säljer bergis några extra skivor) och så skänker hon en gammal jeansjacka. Designad, bergis skitdyr, men den har säkert heller aldrig varit en utgift för Robyn.  Uppoffrande? Eller är det faktiskt så att den som vinner jackan på tradera som, är den givmilda. Den som cashar ut pengarna. Inget ont mot Robyn (hon är ju grym!!), men när man vänder och vrider på det hela, så verkar det ändå ganska snett....


Vissa goda chefer berättar stolt att de istället för att ge de anställda en julpresent, skänker pengarna till Musikhjälpen. Givmilt? Nej, bara ett annat sätt att göra av med pengarna. Det är inget som märks på företagets konto, eller vinstmarginal . Det gynnar inte arbetaren (snarare drabbar), men ackväl företagets goda rykte och reklam. Är det inte lite snett alltihopa?


Nej, fram med plånboken alla pampar och höginkomsttagare.
Och bravo Petter, för ditt VD-insamlingsinitiativ!
/Lovisa

vilken låt är världens bästa?

Jag fick syn på en väns statusrad på facebook idag. Där hon utnämner följande låt som en av världens bästa. Då bara måste man ju lyssna på den. Och då bara måste den ju vara bra...

Här bjuder vi på tre favoriter var. Vems är favoriten, Annikas eller Lovisas? Kan ni gissa?

Och vilken är din favoritlåt? Berätta för oss!

Någon av oss är barnsligt förtjust i Dancing in the moonlight med Thin Lizzy.



Och någon älskar New birds med Arab Strap och dör nästan av nostalgi.


En av oss älskar att lyssna högt på Non Je regrette rien med Edith Piaf.



En av oss blir tårögd och höjer volymen till  Joy Divisions Love will tear us apart.


Och någon tycker att If you go away med Dusty Springfield gör alla andra kärlekslåtar överflödiga. Nästan i alla fall.



Och till sist har någon av oss gråtit till Fade into you med Mazzy Star en miljard gånger och några till.



Vilken låtlista det kan bli, med en herrans massa människors bästa låtar...

Vilken är din?

/Lovisa & Annika

ett brev från en Annika till en annan

Hej Annika!

Jag älskar dig!

Nej oj, nu kanske du blev rädd. Det är klart, jag känner inte dig, så älskar DIG gör jag ju inte. Men din musik och din norrländskt förtrollande röst och allt smart du säger på konserter och intervjuer. DET älskar jag.

Jag tror vi skulle kunna bli bra vänner du och jag. För vi är nog inte helt olika. Förutom att vi heter Annika båda två så är vi typ lika gamla, kanske lika långa (ser ut så iallafall), verkar gilla samma musik, har samma klädsmak, kommer från medelstora norrländska depp-städer (fast du pratar fin-norrländska och jag pratar ful-norrländska), en del tycker nog att vi är typ snygga (och en del absolut inte!) och så verkar du också ha ångest över massa saker. Precis som jag!

Så ta min hand. Eller vad fan man nu säger. Jag tror det blir bra det här, du och jag. Vi ses!
/en annan Annika



The State I Am In

Fan, har kommit på att det inte är så konstigt att man är lite deppigt lagd. Med tanke på den musik jag fastnar för alltså.

I somras snöade jag in på the National och låtrad efter låtrad drar ner en mot smutsen på golvet och trycker fast en där. Lyssna bara på den här raden: "Say you stay at home, alone with the flu, find out from friends, that wasn't true, go out at night with your headphones on, again, and walk through the Manhattan valleys of, the dead" eller vad sägs om de här raderna i låten Sorrow som jag av någon anledning identifierar mig galet mycket med: "Sorrow found me when I was young, sorrow waited, sorrow won" och efter ett tag, i samma låt, de enkla orden "Cause I don't wanna get over you. I don't wanna get over you." Och vidare i Ghost igen: "didn't want to be your ghost, didn't want to be anyone's ghost, but I don't want anybody else, I don't want anybody else" och jag är inte ens olyckligt kär nu för tiden. Men ändå vrids hjärtat mitt runt sjutusen varv och känns hoppat på, stampat på, ivägkastat. Och då har jag knappt blivit dumpad någon gång (jag hann alltid rymma och göra slut först innan den andra hann, tror jag). Och så låten Afraid of Everyone såklart, där sjungs det så här: "I'm afraid of everyone, I'm afraid of everyone, With my kid on my shoulders I try". Say no more säger jag.

Och kom inte att säg att Håkan Hellström är ju glad och käck, där får du lite glädje iallafall. Klart man kan dansa glatt till Håkan, men det är tusan i mig ganska ofta med gråt i halsen, till exempel i nya River en vacker dröm: "Om du älskar mig, kommer jag lämna dig, och om du lämnar mig, kommer jag att älska dig". För övrigt en slags devis jag levde efter förut.

Jag gillar nästan bara sådan här musik! Så konstigt är det ju inte.
/Annika

Håkan kommer inte att dala



Hur kan man inte älska det här. Och javisst, jag vill absolut börja röka igen när jag ser den här videon (och jag är snart 32 år gammal inte 14!), alla anitrökkampanjer måste ju vara skitförbannade vid det här laget. Men jag håller nog med när Håkan säger att Sverige nog har större problem än att han tar en cigg.  Å andra sidan håller ju jag med om det mesta Håkan säger. Håkan for president?

Och jo då Håkan, du kommer att stanna här länge.
/Annika

Släpp fångarna loss!


...är inte bara en fin gammal film utan också en himlans rolig festival som jag och några kompisar anordnar nu på lördag på biograf Tellus i Midsommarkransen här i Stockholm. Det är fjärde året i rad som vi kör, så kom och var med! Här finns mer info!

Vi har som vanligt massa bra band. Caviare Days gör sin första riktiga spelning någonsin och andra som spelar är Carl Norén från Sugarplum Fairy, China Paradise, Little Children och Joel Bremer & Arne Forsén. Vi bjuder även på en mycket fin fotoutställning med några av Sveriges bästa pressfotografer som ställer ut bilder från hela jordklotet och all vinst går till Amnestys vikitga arbete för mänskliga rättigheter. Efterfest blir det på Landet vid Telefonplan!

Vi ses!
/Annika

Dansa i midsommar

Dansa till Robyn ska jag göra i midsommar, det ni!
/Annika


Tidigare inlägg

RSS 2.0