Vi har en trapp, närmare bestämt 16 stycken trappsteg. Från våning ett till våning två, och visst sen har vi en bedårande vackert nedgådd trapp till källaren också, men den är renoveringsobehövlig. Vid inflytt såg den ut så här. Mariuanavarning på tapeterna och sjuttiotalets plasttäcke på stegen. Trappen beboddes dessutom av ett gäng djur, såsom jaktfalk, uggla och ekorre. Alla döda och uppstoppade,förskräckligt obehagliga och baksidan av att köpa ett hus med allt lösöre i.... Nåväl, här har vi iallafall trappen som den såg ut när vi flyttade in.


Vi befriade trappen från ditskruvade lister och spräckliga, förskräckliga tårtbitsutskurna plastmattor. Därunder fann vi till vår fasa sjuttiotalets värst tänkbara lim. Efter ett gäng olika försök med lacknafta, T-sprit och slipmaskin förstod vi att varmluftspistolen var det rätta vapnet. Så vi blåste på och andades antagligen in allt för mycket ohälsosamma ångor... Men trappen blev befriad och de uppstoppade djuren blev vräkta för all tid.


Vit färg till väggar och tak. Kent-rosa till ledstången, vit högblank golvfärg till de horisontella stegen och halvblank Bodvid-grön golvfärg till trappstegen. När vi målat det gröna och vita ångrade vi ganska snabbt att vi struntat i att spackla igen skruvhålen, så det var bara att dra på tre lager spackel och slipa loss med slipmusen för att sedan måla en gång till. Vad gör man inte för att få en glassig trapp.

Plötsligt sprudlade mitt huvud och jag "krejvade" ett hörnskåp istället för att samla damm på hyllplanet i trappen. Där det inte funkar att ställa någonting.... Så iväg till brädgården för att köpa lite brädor och ner i källaren för att hämta ett fönster vi fick med huset.

Det är ungefär där vi är idag... ,men min goda vän solen inspirerar just nu mest till bad och isbitsfyllt rosévin.

/Lovisa