Minnas i juletid

 
Min morfar och jag firade alltid julen själva. Trots vissa inbjudningar hit och dit, valde vi att stanna hemma. Nåja inte helt själva förstås. Morfars goda vän Allan var allt med på festandet. Morfar gjorde maten och Allan köpte en kvarting Absolut på systemet. Tidig förmiddag kom han Allan. Jag var världens lyckligaste och for runt och trånade efter klapparna under plastgranen som kanske skulle innehålla något legobygge. 
 
Morfar värmde Janssonslådan (som har förberett dagen innan), delade ägg ( utan att garnera med något i och med undertecknads ofantliga kräsenhet), vred av locken på sillburkarna med öppnaren som var fastskruvad  under skåpet. Plopp, sa det och sen ställde morfar glasburkarna på assietter från finporlinet. Han stoppade ner en gaffel i varje burk och placerade på bordet. Han stekte bullar, korvar och ställde fram kokt potatis efter att han vikt hushållspapper och placerat mellan kastrull och lock.
 
Jag dukade. Morfar och jag mittemot varandra och Allan bredvid morfar. Det blev bäst så, för när jag slängt i mig några potatisar och sill ( åt minsann sill på den tiden) , så var jag klar. Då slängde jag ner mig på golvet med nån klapp som jag fått på morgonen. Farbröderna satt länge kvar vid bordet, vända emot jultablån på TVn i andra sidan av rummet. Åt och skålade, skrattade och mindes förritiden. Ibland tittade de på vad TVn erbjöd, ibland var bara rösterna och bilderna ackmpanjemang till deras samtal. Efter Kalle Anka öppnade vi, som så många andra, klapparna. Ofta hade jag av omsorg köpt tjocka vantar och mössor till morfar. Han använde dem sällan då hans händer var varma ändå och  förklarade att det berodde på att han varit smed så länge. Allan fick skjortor eller flanellpyjamaser. Jag fick lite småsaker men framförallt ett stort paket med LEGO som vi byggde sent på kvällen. 
 
Morfar älskade julpynt. VI hade faktiskt pyntet kvar långt in på våren. Han tyckte de var så söta tomtarna. Och granen, som ju var av plast kunde stå länge utan en tillstymmelse till barrning, till morfars förtjusning. Jag tänker på morar i jultid och vi pyntar här hemma. Stora ungen tycks ha ärvt morfars tycke för tomtar men pyntet ska vck efter juldan, sen tar vi vår minsann.
 
/Lovisa

Kommentarer
Postat av: AnnaA

Fin morfar!

2012-12-04 @ 17:28:37
URL: http://effy.wordpress.com/
Postat av: Sara

Å, så fint skrivet. Helt osentimentalt men så vackert. Man anar kärleken mellan morfarn och flickan mellan raderna. Växte du upp med morfar?

Svar: Ja. Bodde med mormor och morfar från 3 år till 4 och sen bara med morfar. <3
[email protected]

2012-12-07 @ 13:06:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

julias vardag

krickelin krickelin

Sammy rose

Sandy in the sky with diamonds

Hanna Hellqvist

Annika Norlin

Extra allt

Fine dage

Johanna VINTAGE

Angle at my table

smilerynker

AprilApril

Isabelles blogg

Doredoris

fingerspitzengefuhl

pellas pärlor

trasselfofs

hannanonien

RSS 2.0