Folk tyckte att min morfar behövde hjälp med städning när jag var liten. Inte så att det var speciellt stökigt eller att han uttryckte behov av hjälp. Utan nog mer att han var en äldre man och ansågs därmed oduglig till att städa. Och att det skulle vara rent och snyggt där en liten flicka skulle bo. 

Men städa gjorde han, varje tisdag innan hemtjänsten kom för att dammsuga, såg han till att städa radhuslägenheten. Precis som att han diskade tallrikar och bestick innan han placerade dem i diskmaskinen. Det skulle ju inte vara stökigt när flickorna kom (för det var bara flickor, nåja vissa var tanter, men morfar kallade de ändock snällt för flickor) och han tyckte inte diskmaskinen diskade rent. När flickorna kom drog han istället skämt och bjöd på kaffe, för det fanns ju inte så mycket att städa. Efter en tid kom inte flickorna mer. Morfar fortsatte att städa och jag fortsatte stöka till. Det var som vanligt igen.

/Lovisa