Vad som är normalt är bara vanligt

 

Det är ett ständigt projekt att göra sig till kvinna eller man på rätt sätt. Det handlar bevisligen om normer, vad som för tiden anses normalt. För i och med att genus förändras genom tiderna förstår vi också att det inte är medfött eller könsbaserat. Normer styr över oss människor som vill passa in och verka normala. Är du kvinna förväntas du bete dig på ett visst sätt och som man, på ett annat sätt. Ofta hänvisas manliga och kvinnliga sysslor och ageranden till biologin. Att det anses normalt för män eller kvinnor att handla på könsspecifika sätt, klä sig i könsmärkta kläder och arbeta inom vissa yrken. Människosorterna är också begränsade till antingen man eller kvinna i en heteronormativ iscensättning.  Som ett motsatspar med förväntad attraktion sinsemellan.

 

 

Samhället är på många sätt uppbyggt som så att en kropp med vagina och en kropp med snopp ska särskiljas. Både inom det privata och det offentliga. Du förväntas gå åt ett visst håll beroende på din fysiska könsdel. Denna könsdel styr över hur dina ben ska förhålla sig till varandra när du sitter, brett isär eller nära intill. Den bestämmer om du får gråta eller inte när du blir ledsen, om du får tycka om blommor, motorer, kläder eller smink.
Men varför skulle en kropp med bröst och vagina vara bättre lämpad i köket, och vad är det som gör att en kropp med snopp först passar i kök när det gäller tävling eller prestige? Vad är det i en mans kropp som gör att tårar och känslor inte passar sig. Vad är det som säger att mäns förväntade egenskaper ska värderas högre i form av lön och prestige. Hur skulle detta kunna vara inprogrammerat i våra kroppar?

 

När människor betér sig könsstereotypt skriks det ut hur olika vi faktiskt är, och venus och mars och vi visste det, kvinnor ÄR ju så och män ÄR si. När vi däremot avviker en smula från den omöjliga naturligheten, så aktiveras gränsvaktande i form av allt från kommentarer och blickar till hån och i värsta fall, kallblodiga hatbrott.

Så ansträng er och ställ er in i ledet för guds skull, det är naturligast så......

/Lovisa


ps.

Ni som känner till Annika Dahlström och hennes forskning kan läsa en debattartikel som svar på hennes uttalanden:


http://www.dn.se/opinion/debatt/pahittade-fakta-om-konsbiologi-utgor-missbruk-av-forskarroll-1.450002


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

julias vardag

krickelin krickelin

Sammy rose

Sandy in the sky with diamonds

Hanna Hellqvist

Annika Norlin

Extra allt

Fine dage

Johanna VINTAGE

Angle at my table

smilerynker

AprilApril

Isabelles blogg

Doredoris

fingerspitzengefuhl

pellas pärlor

trasselfofs

hannanonien

RSS 2.0