Ni vet när man springer på ett ting, en möbel eller ett klädesplagg på en loppis som riktigt ger en välbehag. Den där känslan av lycka som bara kan infinna sig av ögongodis. Känslan när loppisradarn har fokuserat och man rotar fram den där tingesten är ljuvlig. Och stressen av att inte kunna köpa den. Att någon ska tackla bort dig och sno den framför ögonen på dig. Eller att säljaren ångrar sig, att prislappen saknar en nolla. Det känns för bra för att vara sant och du vill snabbt betala och gå därifrån.

Jag har fått dessa fyndorgasmer ett gäng gånger i livet. Här nedan följer några av mina bästa.

Golvlampa från 30-tal köpt på en antikaffär i Sundbyberg som tyvärr är nedlagd.
Och framförallt skärmarna som jag hittade ett par år efter som
passade perfekt istället för de rosa orginalskärmarna.
Från den fantastiska loppisen Vingen i Solna

En ljuvlig dockvagn från 60-tal. Köpt på den retrofyllda ladan Lata Pigan
utanför Enköping.

En helt underbar liten tröja med små svampar, skulletro 70tal.
Kenta får använda den ofta för snart är den för liten. Från Myrorna.

En 30-tals klotlampa. Inropad på Långtora auktionshall utanför Enköping.
Känslan av att vinna en auktion är en annan historia....
(återkommer om detta)

En blommigt paraply med dubbelt tyg, dvs fodrat. Givetvis med krok.
Långt, opraktiskt men bedårande. Köpt på loppis i Segmon i Värmland.

Plastlampa från 70-tal. Fyndad på bakluckeloppis i Bålsta.

Gåstol från 50-60tal. Fyndad på veteranmarknad i Uppsala.

Plastkorg från 50-talet. Hittad på veteranmarknad i Eskilstuna.

Färgglad jusslinga med platslyktor. Inropad på Långtora Auktionshall utanför
Enköping.

En turkos trälåda. Inropad fylld med verktyg och plåt, på Långtora Auktionshall
utanför Enköping.
Hjulen har jag köpt på Ikea och lådan är perfekt till allt vårat lego.

Junghans väggur med pendel och hel och halvtimmes-dingdong.
Köpt på loppis utanför Säffle i Segmon.


Italienskt badrumsskåp i plast. Inropat på Ekolskrogs auktionshall.
Den matchande krokraden rotade jag fram i
loppisladan Övergrans Ikea utanför Bålsta.


Det finns ju de som brukar avundas mina fynd och undra varför just jag finner alla dessa dyrgripar..
Sanningen är ju att jag i princip spenderar lika mycket tid på loppisar som vanligt folk spenderar på
arbetsplatser. Så det kanske inte är så konstigt.

Fortsättning följer...

/Lovisa