Min morfar och jag - del 4
Vi hade katt, morfar och jag. En svart bondkatt som vi döpte Sessan, den andra Sessan som morfar haft. På mornarna satt morfar vid köksbordet och läste Enköpingsposten. Katten låg utsträckt framför honom på den uppslagna tidningen. Morfar klappade den spinnande mjuka och läste runt henne. Han hade inte mage att putta bort henne, hon var ju så fin.
Varje morgon åt morfar havregrynsgröt som han kokat i en kastrull på spisen. En portion till honom. Kastrullen fyllde han sedan med kallt vatten för att lösa upp det som fastnat, och så ställde han ner den till Sessan som sörplade i sig grötvattnet.
Min morfars lever blev helt invaderad av cancer. Helt utan förvarning var den bara där. En kort tid efter morfars död, kom Sessan till honom i himlen. Också hon med cancer i kroppen. Det var fint på nåt sätt.
/Lovisa
Va kul att läsa om grötvattnet! Min pappa kokade också en extra portion havregrynsgröt till katterna men han hällde mjölk i kastrullen (lyxvarianten). Sigrid gillade gröten bäst så hon brukade använda tassen för att fiska upp de simmande grötklumparna utan att behöva dricka så mycket mjölk. Sen skakade hon av mjölken från tassen så att det skvätte över hela köket. Underbara älskade små kissar!
nehe..är det sant?? undra vad det är som gör att katter gilla´t..
eller i och för sig, jag känner ju bara till sigrid och sessan. = )
ja katter är underbart, vi har ju tre nu.
/Lovisa
Så fint att du plockar fram de där små händelserna. som betyder så himla mycket för en. Sorgligt att din morfar fick cancer.
Och Sigrid. Det heter min unge. Vad heter dina?
Vad fint du skriver, blir alldeles rörd.
ja det är ju sånt man minns.. och sådana händelser som liksom bara var vardag som var fina. kanske finast.
jag saknar min morfar och tycker ibland att det är så attans orättvist att mina ungar inte får träffa honom. min sambo och morfar hade haft mycket gemensamt.. och det är så mycket jag skulle vilja fråga morfar min. ibland drömmer jag att jag är kvar i lägenheten vi bodde i. han lever och jag är där och hälsar på. han mår bra, men jag vill flytta in hos honom i drömmen, för att få vara med honom till slutet.
han led inte min morfar, det är det bästa.
mina ungar heter frode(5år) och kenta(7mån, och ja han heter så.. det är inte smeknamn för kenett,.heh)
sigrid är ett fantastiskt fint namn!!
kram lovisa
Tänk att man kan se likadan ut som 30-åring och som typ 4-åring! Du är fin du Lovisa-biten!
oj. tack ida. = )
kram !!/Lovisa
Oj vilken sötnos!
tack pernilla... fast du kanske menade min fina morfar. = )
lovisa
Å va du skriver fint gumman:) fint kort på dig o mysiga Tore.kram
