Jag står, alltså är det bra







Ibland tänker jag på vilken lyckans ost jag är som har två ben och fötter. Som kan stå och gå och greppa och bära. Jag kan se och höra och tala. Sånt glöms bland åjjor och åmor kring fula fläckar eller bleka kroppar. För lite muskler eller för mycket fett.

/Lovisa

Kommentarer
Postat av: Borgmästaren

Vilka golv! Är det dina? Det rosa är bedårande! Vilken färg är det dvs var kan man hitta den?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

julias vardag

krickelin krickelin

Sammy rose

Sandy in the sky with diamonds

Hanna Hellqvist

Annika Norlin

Extra allt

Fine dage

Johanna VINTAGE

Angle at my table

smilerynker

AprilApril

Isabelles blogg

Doredoris

fingerspitzengefuhl

pellas pärlor

trasselfofs

hannanonien

RSS 2.0