Jag petade lite nonchalant på resterna från plastmattan som satt kvar i vad jag trodde bara var skyddsskivor över trägolvet. Och vad kände jag? Jo något klinkande när jag pillade med spackelspaden. Fram kom en bit turkos yta. Snabbt (såklart för sån är jag) ögonmätte jag lite åt höger och testade där för att se om det månne fanns en annan kulört en bit bort. Och banne mig, fram kom det vita.

Så nya planer för köket blev det när jag mellan plastmattan a´la fult sjuttiotal och trägolvet fann linoleumplattor i mörkturkost och krämvitt. Det är ju helt fantastiskt, med tanke på färgvalet "Robert" i köket som ju också är turkost, om än betydligt ljusare. Ett golv från det ljuva femtiotalet som i bergis fem decennier legat i ide i väntan på att vi skulle bosätta oss och befria det från sjuttiotalets tunga plastmattebörda.

Så nu har jag slitit hela dagen. Ångat med svärfars tapetborttagningsmaskin, skrapat och hällt på en och annan rödkryssad vätska. Armar och ben kliar och är rödflammiga, men vad gör man inte. När sambon min kom hem tog han vid och ångade sig svettig. Nu klibbar vi fast överallt så nästa steg är att få bort limmet. Ge mig bra tips på det är ni fina...





Vi har dock ett problem. Då jag till en början fokuserade på att få fram träplanken, slet jag bort en bit av golvet och nu vill vi ta bort den fula tröskeln och istället placera något där som täcker en bit in i köket också, dvs över mitt misstag. Tacksam för förslag för vad  vi kan använda oss av där...

/Lovisa